Archive for the ‘Reportage’ Category

One punsch to rule them all…

fredag, oktober 3rd, 2014

Så var det dags för årets upplaga av den traditionsenliga Punschprovningen, i år med tema Tolkien.Självklart fanns Spexbloggens tappra recensenter på plats, utklädda till såväl dvärgar som trollkarlar… på ett eller annat sätt.
Årets förvaltare kan spåra sina rötter tillbaka till Pi, och ärtsoppan var därmed i en klass för sig. Bring your own pannkaka gällde, för att undvika den urgamla fejden om huruvida en pannkaka är en pannkaka eller en plätt. Den konflikten är yet to be decided…

Det bjöds på åtta punschar, alla med kodnamn inspirerade av Peter Jacksons senaste tolkning av J.R.R. Tolkiens klassiska verk, och Spexbloggen livetwittrade sina upplevelser genom hela provningen.

Ett riktigt fyllesvin…

Det visade sig att båda Spexbloggens utsända hade samma favoritpunsch, kodnamn Gimli (And My Axe!). Tyvärr kom denna endast på en delad tredjeplats. Det är synd när andra har fel, men ibland måste man spela med, eller hur…

I slutändan kunde en vinnare koras; Styrelsens egna punsch, kodnamn Smaug. Vi gratulerar styrelsen till vinsten, tackar för en utmärkt provning och hoppas att det finns nog med Smaug för att räcka hela uppsättningsperioden igenom.

In i dimman sa dem…

Slutresultatet av provningen blev:
1: Smaug – Styrelsens egna
2: Bilbo – Trosa Punsch
3: Fili och Kili – Tegnér och son
3: Gimli – Facile
4: Thorin – Perras hemgjorda Galliano-punsch
5: Bombur – Flaggpunsch
6: Gandalf – Caloric
7: Balin – Gizmos hemgjorda

What happens in Sundom stays at Youtube

onsdag, december 18th, 2013

I höstas hade den splitternya uppsättningen för 2014 års spex teambuilding i metropolen Sundom, och vi på Spexbloggen är stolta över att kunna presentera en avslöjande dokumentär om vad som egentligen hände.

Bara Brecht

tisdag, maj 7th, 2013

När man är med i en spexuppsättning blir det lätt så att man sysslar med flera saker. I år har jag varit med i manusgruppen, men jag är även med i kören under föreställningarna. (Kören är typ som The Real Group, fast yngre och snyggare. Och inte alls lika pretto.) Dessutom så ansvarar vi i manusgruppen för att riva biljetter innan föreställningen, och det är när jag och Ullis släppte in folk till spexets Umeåföreställning nu i söndags som den här historien tar sin början.

En äldre herre gick målmedvetet fram till mig, men istället för att sträcka fram sin biljett lutade han sig mot mig och sa förtroligt ”för 25 år sedan var jag i Luleå och såg en föreställning av Brecht.” (Berthold Brecht, 1898-1956, var en tysk författare, dramatiker, och lyriker. Ja, jag fick det här från Wikipedia.)

BrechtBertholt Brecht. Mannen, myten… spexförfattaren?

Vad svarar man på en sådan öppningsfras? Jag kanske borde ha sagt ”Jag gillade också Brecht innan jag fick smak för lite mer avancerade verk”, men det kom jag inte på just då. Istället fick jag bara fram ett mer neutralt ”Eh… jaha.” Mannen inledde nu en utfrågning om vilka teatergrupper som fanns i Luleå (jag nämnde Norrbottensteatern, Lule Stassteater och Lulespexet, utan inbördes ordning), om det fanns någon ”parkteater” i Luleå (”eh… ibland spelar Lule Stassteater i Stadsparken tror jag”) samt vilka kända verk som hade satts upp det senaste året (att Norrbottensteatern hade satt upp en fars verkade inte imponera.)

Nu verkade förhöret vara slut. Mannen sträckte fram sin biljett, och jag hälsade honom välkommen till spexet. Men när jag såg den grånade mannen långsamt gå mot salongen kunde jag inte bli kvitt känslan av att han förväntade sig ett väldigt Brecht-influerat spex, och även om vårt spex har många sidor kanske det inte har så mycket gemensamt med just tysk 1900-talsdramatik.

I aktpausen letade jag efter mannen för att fråga honom vad han tyckte om spexet, men han sågs inte till. Säkra källor i publiken säger att han faktiskt diggade till musiken under den första akten, men till den andra var han spårlöst försvunnen. Och nu kommer jag aldrig få veta vad denne Brechtkännare tyckte om Drottning Kristina.

Märkliga händelser en lördagskväll

tisdag, april 30th, 2013

I lördags hölls en sittning i den så kallade LKAB-baren på STUK. Plötsligt dök ett gäng vuxna män upp. De sjöng några låtar, fick omstart, sjöng en låt till, för att sedan försvinna spårlöst. Det enda de lämnade efter sig var en samling frågor: vilka var de? Varför kom de hit? Och varför hade så många av dem skägg? Vi kommer antagligen aldrig att få svaren på dessa frågor, men däremot kan vi presentera en film från tillfället.

Drottning Kristina

fredag, mars 15th, 2013

Just det, årets lulespex kommer handla om regenten som kunde värma upp en fryst stek alldeles själv när det krisade.

Årets direktör Anton kunde inför ett mer än fullsatt Stuk äntligen avslöja årets tema, och jublet lät inte vänta på sig.

Woho!Ja, Lulespexet drar folk.

Tystnad! Tagning!En unik behind the scenes-bild från inspelningen av releasefilmen. Foto: Marie Eriksson

Bortglömda människor

söndag, oktober 28th, 2012

Bellman!Bellman. Carl Michael, alltså.

Det finns många människor i historien som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Till exempel känner vi alla till vår nationalskald Carl Michael Bellman, men visste ni att hans brorson var en stor uppfinnare? En uppfinnare som, tvärtemot vad man kan läsa i historieböckerna, faktiskt konstruerade den första telefonen? Nej, just det. Han är dömd att för alltid leva i skuggan av sin berömda farbror, och idag är det nästan ingen som ens känner till hans namn:

Alexander Graham Bellman.

Luleås andra spex

tisdag, juli 31st, 2012

En vacker sommarkväll gick jag på en stadsvandring anordnad av Lule Stassteater, för att få veta lite om stadens historia. Det var mycket intressant, men till min överraskning visade det sig att stadsvandringen egentligen borde kallas för ett spex! Jag menar, titta här:

  • Alternativ historieskrivning – check, bland annat fick vi veta hur den stora stadsbranden 1887 ”egentligen” startade.
  • Sång – check, och för en pitebo som undertecknad värmer det hjärtat att de bland annat valt en Euskefeuratlåt. ”Varför valde de ingen låt av ett bra Luleåband istället?”, kanske du undrar. Min motfråga blir då: ”vilket band skulle det vara?”
  • Omstarter – nja, replikomstarterna var nästan lika frånvarande som i ett Chalmers- eller Kårspex. Men jag är övertygad om att det bara beror på att ingen av oss i publiken ropade på omstart.

GultzauSkeppsbyggare Gültzau berättar hur allt ligger till.

Spexrelease

söndag, mars 18th, 2012

Spexet har haft sin release, och som väntat var Spexbloggen först med att avslöja årets tema. (Ledsen, NSD! Bättre lycka nästa år, Kuriren!) Spexbloggen kan nu även presentera vimmelbilder från releasen.

Under veckan innan releasen kunde allmänheten gissa vad spexet skulle handla om, och om man gissade rätt kunde man vinna fribiljetter! Med tanke på att ledtrådarna knappt gick att förstå ens för uppsättningsmedlemmarna själva får man väl säga att vinnarna förtjänade sina biljetter, som de nu fick motta av spexdirektören i egen hög person.

Dirren!En upplyst direktör.

Beväpnad med en kamera förhör… eh, jag menar intervjuade Robert allmänheten om vad de förväntade sig av det indiska temat. På denna bild har han lyckats ställa förre årets sångansvarige mot väggen.

Paparazzi”BEORDRADE DU KOD RÖD?!”

Att göra en tavla

torsdag, januari 26th, 2012

Nyligen fyllde Kulturens hus i Luleå fem år, och i Norrbottenskuriren kunde man läsa en artikel om firandet. Bland annat fick alla barnen som var där måla tavlor, och visst hajade man till lite när man såg att fyraårige Devin hade valt att måla en något modifierad, men ändå fullt igenkännbar, version av Lulespexets maskot Augustus!

Augustus

Winner!Överst: Augustus. Nederst: konstnären Devin, övervakad av sin mormor.

Devin, det värmer hjärtat att se vilken inverkan Lulespexet har på den unga generationen. Vem vet, kanske vi får se dig i en framtida uppsättning?

Och till Devins mormor vill jag bara säga följande: ditt barnbarn har gjort sig skyldig till ett solklart fall av varumärkesintrång. Våra advokater kommer att kontakta er inom kort.

Närkontakt av tredje graden

söndag, december 18th, 2011

I NSD kan man läsa en artikel om när ambulanshelikoptern tvingades nödlanda hos Mary och Erik Ingridsson i Lakaträsk. Men det riktigt intressanta i artikeln är att Erik visar sig ha imponerande kunskaper om utomjordisk flygteknik.

Du kan va ett ufo!Som man frågar får man svar.

Avslöjande reportage med hjälp av fotospionage

söndag, september 18th, 2011

2012 års manusgrupp är redan i full fart med manusarbetet, och ikväll har den kreativa kvartetten jobbat med att ta fram en så kallad tidslinje. Det betyder att de försöker reda ut a) vad som ska hända i spexet, b) när det ska hända, och c) hur man kan få ut några goa ordvitsar av det.

Spexbloggen kan härmed bjuda på en bild av manusgruppens topphemliga tidslinjeanteckningar. På grund av topphemligheten är bilden något censurerad, men man kan i alla fall sluta sig till att en av karaktärerna heter… Putte?!

Putte!Men varför fick karaktären namn efter en golfterm?

TV:ns utveckling i Japan

söndag, juli 10th, 2011

Då jag under 2 veckor lekte utrikeskorrespondent i det vänliga landet Japan stötte jag på ett underligt fenomen relaterat till hotellets tv-service. Följande lapp satt i ett litet ställ på skrivbordet:

Jag kände på mig att detta var något mycket revolutionerande och efter att ha använt den eminenta översättningstjänsten Google Translate med resultatet ”60 nyaste filmerna tenderar att titta på ¥ 1000” blev jag ännu mer uppspelt.
Det, mina damer och herrar, är interaktivitet på en nivå som inte finns i vårt eget avlånga land!

Jag la andäktigt fram en sedel på bordet framför TV:n och väntade. Då ingenting hänt på en halvtimme gav jag upp, men lämnade sedeln på bordet för säkerhets skull… dom kanske tittade i smyg.

Minnen från turnén

tisdag, juli 5th, 2011

Andra bloggar har redan berättat det mesta som är värt att berättas om vårens episka spexturné, men det finns kvar en del episoder som är värda att tas upp: till exempel vår episka Göteborgsföreställning! (Eller var det egentligen en Mölndalsföreställning?)

Föreställningen hölls på kulturhuset Möllan, en lokal som närmast kan beskrivas som västkustens svar på Radio City Music Hall.

Radio City Music Hall

MöllanLika som bär: Radio City Music Hall och kulturhuset Möllan.

Många stora namn har uppträtt på Möllan, det var till exempel här som Sten-Åke Cederhök och Tomas von Brömssen för första gången uppträdde som Albert och Herbert.* Men nu var det alltså våran tur! Och eftersom det gäller att synas hade vi annonserat vår ankomst i förväg, förhoppningsvis försvann inte vår affisch bland alla de övriga kommande attraktionerna.

Wright!Ett späckat program på Möllan.

Föreställningen då? Jotack, succé enligt spexbloggens opartiske reporter. Förhoppningsvis kan Lulespexet återvända till västkusten förr snarare än senare!

*Uppgiften är obekräftad, och inte nödvändigtvis 100% sann.

Lilla porsömästerskapen i attackschack

måndag, juli 4th, 2011

”Mer energi! Överdriv!”

lördag, juli 2nd, 2011

En av sakerna jag minns bäst från vårens spexande är hur stämningen i ensemblen förändrades när det närmade sig föreställning. Spänningen gjorde att adrenalinet närmast sprutade ur öronen på oss alla, och all överskottsenergi vi hade inom oss hade säkert räckt till att driva ett gäng större serverhallar.

Det är svårt att beskriva den här känslan, så därför kompletterar jag med en bild på delar av ensemblen strax innan vår föreställning på Norrbottensteatern. Feel the energy!

Wright-ensemblenEye of the tiger! Eller… eye of the frustande vildhäst! Eller nåt.

Bröderna Wright – bakom kulisserna

tisdag, juni 7th, 2011

När vi närmade oss de sista föreställningarna av Bröderna Wright för några veckor sedan kände jag att något måste göras för att förhindra att detta fantastiska spex skulle glömmas bort. Men vad skulle jag göra? Plötsligt kom jag på en lösning som var lika enkel som genial: jag skulle spela in en dokumentär som avslöjade allt som hände bakom kulisserna före, under, samt efter en föreställning. Beväpnad med min trogna (om än något antika) digitalkamera satte jag omedelbart igång. Här skulle skapas filmhistoria!

Den ursprungliga planen var att producera en dokumentär på minst 90 minuter, för att kunna ge en heltäckande bild av spexet. Vissa oförutsedda händelser under inspelningen gjorde att slutprodukten blev något kortare, rätt mycket kortare faktiskt, men det är sånt som händer. Jag kanske inte hann få med riktigt så mycket som jag hade hoppats, men jag är ändå stolt att kunna presentera Bröderna Wright – bakom kulisserna!

Minnen från hösten

tisdag, maj 31st, 2011

”Bröderna Wright” har haft sin sista föreställning, så nu är det läge att titta tillbaka och minnas. Jag tänkte hjälpa till med det genom att posta en bild från ett av manusgruppens allra första möten i höstas. Vi hade precis spikat vilka karaktärer som skulle vara med, och Maja (antagligen den enda i manusgruppen med någon som helst konstnärlig begåvning) ritade upp ensemblen på tavlan.

Wright-ensemblenFlygpionjären, bröderna, journalisten, vetenskapsmannen, presidenten, samt kvinnan med stort K.

Och som ni kan se fanns ett av spexets mer minnesvärda skämt med från första början…

En förklädd president.

Wright, mer än bara två berömda bröder som byggde en flygmaskin som faktiskt funkade finfint

torsdag, april 28th, 2011

Förrförra lördagen höll Lulespexet sin 21:a spexpremiär. Denna gång tog Aula Auroras tidsmaskin publiken tillbaka till början av 1900-talet och A-landet USA, närmare bestämt Dayton, USA och bröderna Wrights cykelverkstad.

Whitehead härmar dirren

Där fick publiken stifta bekantskap med den inte så lite excentriske vetenskapsmannen Otto Lilienthal, sensationsjournalisten Whitehead, den undersköna lurifaxen Amelia, den kärlekskranke storasystern Katherine och givetvis de välkända bröderna Orville och Wilbur. Men vad vore ett spex utan en president, självklart fanns en sådan men vad var det han hette? Roosevelt, Bush eller var det Reinfeldt?

Teddy

Det vankades återigen syndaflod i landet och enligt Ottos formidabla formler så var bästa sättet att kringgå detta olustiga faktum torrskodd att bygga en flygmanick. Då Otto inte direkt var någon fena på såg och hammare så fick de växelvis deprimerade bröderna uppdraget att skruva ihop manicken. Inte nog med svårigheten att få alla delar på rätt plats så var bröderna dessutom tvungna att hantera allehanda trubbelmakare som mer eller mindre medvetet gjorde sitt yttersta att sätta käppar i noshjulet. Nå hur gick det då? Hur slutar historien? Ja precis så spexistiskt fantastiskt man kan tänka sig.

-Jag lovar, så här stor var den! -Här ta man i, den var max...

Som vanligt när det gäller Lulespex är även årets uppsättning högklassig. Dekoren är stilren och funktionell och kläderna sitter som de ska, en floskel som ”less is more” känns otroligt passande för att beskriva inramningen. Pluspoäng för jycken som med stor säkerhet är den sötaste lilla halvdöda hårboll lulespexpubliken har skådat i mannaminne.

Att göra en pudel platt

Sång och orkester är överlag kanon (även om jag hatar ljudet av d-drums djupt och innerligt) och ett flertal musikaliska nummer sitter som en pelarborr i fontanellen, det ända jag skulle önska är en gnutta mer energi i danserna, men jag är helt övertygad att den punkten bara kommer att bli bättre och bättre för varje föreställning som går.

Finale

Så för att sammanfatta, mycket mer underhållning går inte att köpa sig för en rågad Linné (ja, det var ett jävla gammalt spex det..!). Har ni fortfarande inte sett årets spektakel, så gör’t!

Höjdpunkter

# Ett gubbstycke buskis
# Ottomaniska omstartsfabriken
# Sida 1 och 2 i programbladet
# …Hoj, Hoj, Cykel, Cykel, Cykel…
# Årets replik, må den bli tradition

Text: Valle
Bild: Fredrik Johansson

3 dagar till premiären!

onsdag, april 13th, 2011

Nu är det endast tre dagar kvar till premiären av årets Lulespex, och karaktärerna i föreställningen har alla fullt upp.

Journalisten Gustave Whitehead jagar ständigt nya scoop. Han undersöker för närvarande om Otto Lilienthal är illegal invandrare, eller möjligen utomjording.

Bröderna Wrights cykelaffär har pengaproblem, och bröderna har därför tvingats samla in mineralvattenflaskor som de kan panta. Förhoppningsvis kan de på detta sätt få ihop tillräckligt med pengar för att ha råd med råmaterialet till cykeltillverkningen, de vill ju inte bli ram-lösa.

President Teddy Roosevelt rider på en älg. Because he can.

A real presidentLook at me! I’m on a moose.

Jag ska slåss i dina kvarter

tisdag, april 12th, 2011

Undertecknad var för någon vecka sedan på tillfälligt besök i Lund (eller ”Loooond”, som lokalinvånarna själva säger), och upptäckte att staden hade mer att bjuda på än spettekaka och studenter. Det finns nämligen spexare där, och de är så talrika att de tagit över hela bostadskvarter.

Här bor spexareHär bor det spexare.

När får vi se något liknande i Luleå? Borde det t.ex. inte vara dags för Smedjegatan att få nytt namn?