Archive for the ‘Musikerhumor’ Category

Exponentiell tillväxt

torsdag, oktober 27th, 2011

Jag satt och funderade över att universitetets bästa manskör Snapsakademien har växt mycket den sista tiden. Och då menar jag inte att sångarna skulle blivit vare sig längre eller bredare, vi har snarare blivit mer rent numerärt sett.

2008Snapsakademien 2008

För tre år sedan kämpade blott åtta tappra sångare med att höras i ljusgården, men nu får vi ledigt ihop 30 sångare till våra framträdanden. Det betyder att vi under dessa tre år har växt med ungefär 55% per år. Fortsätter utvecklingen så kommer vi om ytterligare tre år att kunna ställa upp med över hundra sångare på våra sjungningar!

2011Snapsakademien 2011

Självklart kan man även göra prognoser som sträcker sig längre in i framtiden. Jag gör det rimliga antagandet att den årliga tillväxten på 55% kommer att fortsätta i all framtid. Det innebär att Snapsakademien kommer att ha ungefär 4,5 miljarder medlemmar år 2054. Om vi räknar med att vi då har en världsbefolkning på ungefär 9 miljarder inser man snabbt att kören vid det laget kommer att tvingas bli en blandkör för att kunna fortsätta växa, eftersom alla killar redan är rekryterade. Tyvärr kommer denna åtgärd bara att skjuta upp problemet, eftersom det ett drygt år senare inte kommer att finnas någon då levande människa som inte redan är medlem i Snapsakademien. Och vad händer då?

Är livet ett helvete?

måndag, juli 26th, 2010

Vad gör man en lördagkväll?

lördag, juli 24th, 2010

Hur många röster fick Tyskland i ESC?

söndag, maj 30th, 2010

Go Lena

Tysklands sak är Spexbloggens sak!

Reklampaus

fredag, juni 19th, 2009

1 av 2 spexgitarrister rekommenderar Gott & blandat!

Mums!

Tankar en onsdag

onsdag, juni 10th, 2009

Ska snart åka söderut. Måste skaffa lite färdkost inför den långa tågresan. Lite färdkost för att jag ska fara…

..Farkost, helt enkelt..

P.S. Undrar om pappa ska ha nåt?  D.S.

(Det är inte sent och jag är heller inte trött, så jag kan inte skylla på det, tyvärr.)

Musikerhumor, del 3

tisdag, juni 9th, 2009

Jag spekulerar under en spelkväll:

-Har ni hört om när en av de tre tenorerna var sjuk, och de fick ta in hans ersättare, Placebo Domingo?

(Samma ursäkt som för föregående inlägg i serien: det var sent, och jag var trött.)

Spinal Tap vs Snapsakademien

onsdag, juni 3rd, 2009

Spinal Tap:

Har stärkare som går till 11.

Snapsakademien:

Har valspråket ”Gärna vackert, men helst starkt.”

Spinal Tap:

Går ibland vilse på väg till scenen.

Snapsakademien:

Vid en spelning på Kulturens Hus gick de ner i garaget för att sjunga upp ”eftersom det är så bra akustik där”. När de skulle gå tillbaka upptäckte de att dörrarna till Kulturens Hus hade låsts för kvällen…


Här är akademikerna än så länge lyckligt ovetande om att de är utelåsta.

Musikerhumor, del 2

torsdag, april 23rd, 2009

Jag traskar runt på estraden på Kulturens hus.

-Mattias, ser du vilket djur jag är nu?
-???
-En scengångare!

(Ja, jo, jag vet. Men det var sent, och alla var trötta. Okej?)

En lektion i att smita undan ansvar

onsdag, april 22nd, 2009

När man är med i en spexorkester är det värsta som kan hända inte att man spelar fel, det är att få skulden för att man spelar fel. Inte nog med att man kan bli hånad av resten av orkestern, man riskerar även att bli påtvingad ett fult hästhuvud. (Och vad det hästhuvudet varit med om tidigare vill i alla fall inte jag tänka på.)

Men som tur är finns det ett par knep. Det första är att välja ett bra instrument, och fiol är ett alldeles utmärkt instrument. Alla vet ju att en fiol tappar stämningen bara man tittar elakt på den, så om man skulle råka spela lite falskt är det bara att skylla på sitt instrument. Det måste ha kommit en vindpust eller nåt.

Det här kan rädda dig om du spelar enstaka falska toner, men om du gör bort dig mer än så? Det är då mitt hemliga vapen kommer in i bilden – pokeransiktet. Vi är trots allt elva personer i spexorkestern, vilket innebär att det hela tiden finns tio andra att skylla på. Knepet är att du måste se helt oskyldig ut, hur mycket du än klantat dig. Som ett extremt exempel kan jag avslöja att det funkar att spela i F-dur när alla andra spelar i G-dur, och sedan låta gitarristerna få skulden! Ja, jag vet att en gitarr inte alls låter som en fiol. Men som gammal orkesterräv kan man gå i land med det mesta.

Hoppas bara att ingen annan i orkestern läser den här bloggen.

Spela Creedence!

Gitarristerna på bilden har inget samband med gitarristerna som nämns i texten. Eller jo förresten, det är ju precis samma gitarrister.

Musikerhumor, del 1

torsdag, april 9th, 2009

Uppsnappat efter måndagens genomdrag:

-Why did Bono fall off the stage?

-He walked too close to the Edge.

credd: Johan