Archive for the ‘Sport’ Category

Spex-SM

torsdag, november 10th, 2011

2002 arrangerade Örebrospexarna världshistoriens första Spex-SM. Det var länge osäkert om Lulespexet ens skulle ha råd att vara med, men i absolut sista minuten lyckades vi få siffrorna att gå ihop. Efter exakt ett genomdrag av den nedkortade versionen av ”En vikingasaga” packade vi några timmar senare in oss i en buss och tog E4:an söderut mot Örebro. Och det gick rätt så bra: vi vann pris för bästa koreografi, bästa skådespel, och framför allt bästa spex. Vissa gamla spexare kan fortfarande minnas banketten med prisutdelningen, ett bord som inte riktigt höll när en glädjerusig uppsättning dansade på det, samt en vandring tillbaka till hotellet en tidig vårmorgon med bucklan i ett tryggt grepp.

Winner!2002, året när vi grävde guld i Örebro. Tack till Johannes Krunegård för fantastiskt foto.

Fem år senare var det dags för nästa Spex-SM, och med gott självförtroende återvände Lulespexet till Örebro med spexet ”Jakten på Dr Livingstone”. Av någon anledning gick det inte riktigt lika bra den här gången, antalet priser vi plockade hem stannade på ungefär noll. Istället vann Linköpingsspexarna med ”Hannibal”, och det var bara att konstatera att vi skulle haft med fler elefanter i vårt spex.

LivingstoneMen det viktigaste är ju inte att vinna… väl?

Men skam den som ger sig! 2012 är det åter dags för Spex-SM, och årets uppsättning är i full färd med att skapa ett spex som genom formtoppning och höghöjdsträning förhoppningsvis ska ha maximala möjligheter att prestera i Örebro. Bucklan ska hem till Luleå!

…och OM något av de sju andra deltagande spexen skulle råka vinna så är det ju inte särskilt länge kvar till 2017.

DIF på väg

torsdag, september 29th, 2011

Så här går det när man rekryterar dataingenjörer från Djurgården Hockey… Man kan alltså förvänta sig att Youtube funkar sådär på matchdagar. Men man kanske får ha överseende, dom jobbar ju trots allt gratis och nöjer sig om dom slipper bada och får sina bananer.

DIF på väg

Lilla porsömästerskapen i attackschack

måndag, juli 4th, 2011

En göteborgares vardag…

onsdag, april 13th, 2011
Lagom till mitt besök upp till Luleå måste jag bara berätta om en liten händelse, från min stad jag bor i just nu.



I göteborg är det rätt svårt att hitta en parkeringsplats. Igår skulle jag in snabbt på ica och handlade under max 10 minuters tid, och när jag kom ut stod där en motorcykelpolis och skrev ut en parkerings böter.
Jag gick fram till honom och sa,
– Kom igen nu, ge en stressad stackare en chans. Han ignorerade mig fullständigt, och gick framför bilen för att skriva upp bilnumret. Jag höjde rösten lite och kallade honom en jäkla stelbent paragrafryttare. Han tittade på mig medan han skrev färdigt boten, inspekterade däcken, och påbörjade en ny bot, denna gång för dubbade däck. Kan ni tänka er att här i göteborg, så finns det gator man inte får köra på med dubbade däck!!?! Löjligt! Jag bad honom sluta och kallade honom jäkla ägghuvud där han stod med hjälmen på, de ser ju både komiskt och löjligt ut!
Men det gjorde honom inte gladare direkt, var finns humorn hos en sådan stackare? När han var färdig med den andra boten, fäste han bägge under vindrutetorkarna, gick tillbaka till däcken och inspekterade igen, och började med ett småleende skriva ut en tredje bot! De var tydligen alldeles för slitna också.
Så där höll vi på en tio minuters tid. Ju mer jag skällde ut honom, ju mer hittade han att skriva böter på också. Till slut orkade jag inte bry mig mer. Jag hade ju trots allt min bil parkerad runt hörnet…

Hur lång är en mara, om man åker skidor?

fredag, december 31st, 2010

…och hur mycket längre är vasaloppet?

Som Spexbloggens utrikeskorrespondens har jag tagit tillfället i akt att testa det här med skidåkning, i södra sverige eller närmare bestämt skatås, Göteborg. Det är givetsvis längdskidor som gäller och vad man kallar för klassisk stil jag försökt mig på. För den som inte är så insatt betyder det bara att jag i princip går fram, fast med glid emellan och med stavar i handen. Till sin motsats att skate:a fram, som är mer likt skridskoåkning.

Sådär, nu när alla är insatta vill jag berätta om denna falska sport. Den heter längdskidåkning och ska i motsats till utförsåkning utföras på plan mark, längs marken. Det ingen hade berättat för mig var att plan mark tydligen kan ha backar i sig också, såväl uppför som nerför! Var beredda på detta om ni ska ge er ut!

Personligen gillar jag inte att åka skidor utför, för jag har så dålig koll på skidorna och har därför valt att åka snowboard istället, som en liten parentes. När det gäller längdskidor, i en nerförsbacke, är det Ännu svårare att hålla koll på skidorna! Det ska ni också vara beredda på innan ni ger er ut. Man får helt enkelt räkna med att ramla i varje backe, och lära sig det roliga med det, så blir längdskidåkning väldigt roligt.

Igår åkte jag för första gången, 2.5km kupperat, det var ett mer eller mindre… jag vill inte prata om det. Men oj så kul vi hade, ändå! Så kul att vi bestämde oss för att ta oss an 8km-rundan idag, som skulle vara utan backar.

Gurra åker först, han har åkt vasaloppet, han kan det här. 5 sekunder senare ser vi inte något mer av honom. ”Tack för tipsen”, säger jag för mig själv lite ironiskt och bittert medans jag sätter på min skidorna klart och ställer mig i spåret.

Jag och johanna är ändå rätt lika i början, nu när det inte finns nå backar att ramla i, men tillslut är det såklart spexbloggaren som tar täten och drar ifrån den ur-göteborgare som mottävlaren är. Hon hade ändå musik i öronen, så jag kände inte att jag behövde vänta in henne, och jag skulle nog behöva det försprånget till senare tänkte jag, vid eventuella backar (trots allt) eller om jag blev trött mot slutet.

Jag kämpar på, efter väldigt lång tid ute i spåret kommer första backen nerför. Jag tittar mig om och ser inte till någon johanna bakom mig, sicken tur, ingen som ser om jag ramlar. Med självförtroendet på topp glider jag genom hela backen, utan några som helst problem. Puh, fort gick det!

Ännu senare har jag glidit igenom ytterligare en nerförsbacke utan problem, och säkert 3-4 uppförsbackar, eller mer långa sluttningar uppåt. Jag börjar känna hur trött jag blivit i kroppen. Är inte loppet över snart? Jag som har kämpat så bra, varit 100%ig i backarna och ligger såå långt före infödingen. Men nä, trots värken i benen, bristen på vatten och krampen i armarna/händerna får jag fortsätta kämpa. Det är inte lika mycket glid längre, det är mer motvilliga och väldigt korta, men sammanhängande, benspänsttryck tillsammans med handdragen i mer eller mindre graciös harmoni. Den där vallan jag köpte, den var trots allt den billigaste och enklaste varianten, hmm…

Så kommer den! Backen jag inte ville skulle komma. Den var längre, brantare och farligare än alla andra tidigare backar, och trött är jag. Det börjar bra, jag glider fint nerför. Så kommer jag in i ett område där ena lampan är släckt, vänster skida få plötsligt för sig att spåret går mer åt vänster, men där finns bara den vanliga promenad/spring banan, som dessutom är grusad. ”Neeej” tänker jag, det går ju inte att åka med ena skidan på grus, då stannar den, och jag är inte den bästa (än) på att åka på bara en skida. Så det där slutade med ett stort framåtstupa fall, varpå jag märker att en grupp med motionärer dyker upp. Inte en enda person hade jag mött tidigare, men just då kommer det förbi ett gäng på ca 10pers. De skrattade åt något, säkert någon som sa något kul skämt, men inget jag fick höra. De var artiga och frågade om jag behövde hjälp. En av de stannade även till och berättade för mig att det fanns andra spår man kunde åka på, där de hade lite bredare banor ”om man nu ska ramla i backarna och sådär” som han så fint uttryckte sig. Men jag sa att jag inte behövde någon hjälp och reste mig upp igen.

Jag kollar bakåt, ingen johanna. Jag kollar klockan, hmm, säkert en bit över halva sträckan avklarad nu, jag är trött.

Jag åker ut i grusen ett par gånger, ramlar ytterligare två gånger och är helt slut i hela kroppen. Det enda som får mig att fortsätta är att jag måste vinna. Det var ingen som påstod att det var en tävling tidigare, men nu leder ju jag (över de som åker i samma klass som jag). Glidvallan känns obefintlig, benen känns och så gör armarna! Det springer förbi en löpare som jag frågar hur långt jag har kvar. Hon säger tröstande men glatt  ”det är runt hörnet här, så har du bara 2-3km kvar sen”.

Usch! Sista biten är Riktigt jobbig, jag vill bara hem, helst före johanna… Så kommer jag till en parkering. Spåren slutar där. Var ska man nu då? Fanns inte en kotte i närheten att fråga heller. Jag får, snopet nog, vänta in johanna och åka sista biten tillsammans med henne så hon kan visa den konstiga och lite gömda vägen. Men, det var trots allt ingen tävling, vi skulle bara ut och motionera lite ihop!

Det var de jobbigaste 8km jag någonsin åkt på längdskidor! Men jag är glad att jag kom fram ändå och tog mig igenom hela loppet.

Dagens utflykt var dock lite avskräckande och jag lägger därmed skidorna på hyllan, för det här året.

Hoppas ni testar på längdskidåkning ni med, det är Riktigt roligt 😉

I väntan på den digitala video disken

onsdag, oktober 13th, 2010

Lulespexet Svartskägg har just lagts till handlingarna, och det ända som återstår är det obligatoriska året, av ivrig, nästan abstinensliknade väntan på DVD:n. Denna DVD som man med skräckblandad förtjusning brukar plocka fram sådär tre år senare och vid detta konstaterar att alla repliker fortfarande sitter i ryggmärgen.

Medan vi väntar kommer här nu på begäran Spexbloggens egen filmatisering av ”Välj dina kyssar väl… -tungan den fastna!”. Mycket nöje!

Fyrmannaschack!

tisdag, september 21st, 2010

Hjulet. Tryckpressen. Glödlampan. Internet. De där små plastbitarna längst ut på skosnörena som ser till att de inte fransar upp sig. Mänsklighetens utveckling kan definieras genom dess uppfinningar, och idag var det dags att skriva in en ny uppfinning i historieböckerna: FYRMANNASCHACK!

Här skrivs historia.4 spelare. 72 pjäser. 196 rutor.

Uppfinningen var ett resultat av att fyra av Porsöns mest lovande schackspelare insåg att det skulle vara kul att kunna möta varandra. Samtidigt, alltså. Och med hjälp av några ihoptejpade A4-ark, tre uppsättningar schackpjäser, och en rejäl dos ”vad skulle kunna gå fel?”-attityd var det alltså idag äntligen dags för de första partierna. Försöket blev mycket lyckat, och vi kan med säkerhet säga att schack aldrig kommer att bli sig likt igen.

Några av uppfinnarna.Kekke funderar över strategin, medan Axel insett att det är viktigare att se cool ut.

Där fick Lule så dom Superteg

onsdag, augusti 18th, 2010

Jag är just hemkommen nysatt inofficiellt världsrekord i ineffektivt samt ett lika nysatt världsrekord i effektivitet. Inte mindre än 41 skott och trots det inte ett ända mål för Norrbottens björnar! Hockeybockylaget Björklöven å andra sidan sköt typ 2 skott och gjorde 2 mål! Vissa dagar är mer smärtsamma än andra att vara Luleneger* i exil.

Super?

* ”Luleneger” är inte en rasistisk term, utan kommer från det faktum att de Bodensare som förr i tiden jobbade vid Norrbottens Järnverk i Luleå var helt sotiga när de kom hem efter en hård arbetsdag. Under senare tid har det dock visat sig räcka med att vara Bodensare och på något sätt verksam i Luleå för att förtjäna epitetet. Det är inte bara Sveriges krona det går inflation på…

Sommardvala

måndag, juli 12th, 2010

Det verkar som om Spexbloggen gått in i sommardvala. Därför tänkte jag ge mitt bästa tips på roligt tidsfördriv som man kan ha mellan blogguppdateringarna. Bara att följa instruktionerna:

  1. Hitta på en klatschig slogan för dig själv, min får bli; ”Johan Vall är ball som en tall som står pall för ett bombanfall”.
  2. Översätt sloganen till spanska med Google translate. I detta fall ”Johan pelota ley es como un taburete alto en reposo durante un bombardeo.”
  3. Översätt den spanska översättningen tillbaka till Svenska.
  4. Upprepa proceduren till du får samma slogan oavsett vilken väg du översätter, i mitt fall: ”Johan basebollag är som en hög pall att representera en attack.” eller ”Johan equipo de béisbol es como un taburete alto para representar un ataque.”
  5. När ni gjort det finns det sedan 55 språk till att prova! Min favorit är nog Isländska; ”Johan är valet bollen medelstora företag, genomförande av kränkande flyganfall.” eller ”Johan er valkosturinn boltinn meðalstórra fyrirtækja, framkvæmd af móðgandi slær í lofti.” Ni får gärna posta eran favorit som en kommentar, bästa översatta slogan vinner en middag med Spexbloggens gastronomiexpert Tomas!

Mycke nöje, och glad sommar önskar Spexbloggen

Spanniens sak är sSpexbloggens sak

Att vara som Carlsson

onsdag, juni 9th, 2010

Eller: Att vara cool 2

Sedan tidigare inlägg om att vara vad man over there kallar för att vara cool så har två av Spexbloggens reportrar gått undercover över en lunch och gått i s.k. CoolSchool för att lära sig den rätt ”cool-posen”.
Här följer därmed tre enkla steg för att öka din egen coolfaktor till över 100-sträcket:

1. Sitt som att du besöker Hemlighuset.

2. Peka på knäna.

3. Kisa med ögonen* och uttala den välkända gangsta-vokalen (♦), [:Yo].

Carlsson demonstrerar:

Just Do It!

*Vid bärande av solglasögon kan det tredje stegets första del tyckas onödig, men den är ytterst vital för den lyckade posen och bör därför genomföras.

LIVE från korkfotbolls-vm

tisdag, mars 16th, 2010
Dags för avspark! båda lagen är redo och ser taggade ut!

 

åh nej, är det off side? dommaren försöker få det till en iceing (??) SKANDAL!

 

Hörna! bortalaget har tagit in en TILL målvakt! (fullt tillåtet: gammal lag från Champeons league finalen -79)

slutminuten! spänningen är olidlig..MEN VAD HÄNDER!?? Billy´s Panpizza stormar planen och streakar!!! matchen avbryts och på facebook har det startats en grupp som heter "vi som gillar Hulligan-Billy pizzor"