Archive for maj, 2009

Häst i skor

söndag, maj 31st, 2009

Bild på den beryktade Monitor-Hästen från Studio B på Musikhögskolan i PiteYo… Beware!

Middagens kamp mot tiden…

lördag, maj 30th, 2009

I samband med föreningens årliga grillning, och tillhörande eftermys i Tillbringaren, passades det på att göras ett antal räder i skåp och lådor efter studentvärldens mest seriösa valuta; Mat.

Tre tappra kämpar gav sig på uppdraget att rensa ut gammal valuta ur systemet, och bestämde sig för att makulera allt som härrörde från åren 2006 t.o.m. dags datum.

Resultatet var minst sagt fascinerande. Civilisationer föddes och dog under arbetet, men till slut hade en sopsäck fyllts med 3 år gammalt normalsaltat bordsmargarin och tomat-fossil sen uppsättningens första stapplande steg.

Världsordningen var återställd, och nu väntar kämparna bara på CDC’s och Hälsovårdsmyndighetens tackbrev.

Vad är plugg?

fredag, maj 29th, 2009

Kanske de roligaste människorna som beträtt Regnbågsallén ger oss en uni:k inblick i pluggets avskyvärda värld.

// bisongänget

Nu är jag tillbaka

torsdag, maj 28th, 2009

Jag har fått många samtal på sista tiden där oroliga bloggläsare helt förståligt funderat var sjutton jag tagit vägen. Dock har jag inte lyckats blivit tagen av bloggtrollet som härjar i Porsöskogarna, som många kanske befarat, utan det är den senaste innedrogen plugg som är boven i dramat. För en vecka sen var jag djupt nere i skiten men nu börjar jag ta mig upp igen. Att fastna i pluggträsket är nog det värsta jag råkat ut för i hela mitt liv. Från början är det mörkt, sedan när man tror att det börja ljusna så smackar nån till en med en landhockeyklubba så det blir alldeles kolsvart igen. Till slut hittar man sig själv sittandes ömson skrattandes, ömson gråtandes åt rapport-formuleringar som denna; Chefen kommer förbi och visar sin uppskattning cirka en gång i veckan och han lyssnar normalt på hälften av personalen när det gäller beslut som omfattar arbetsplatsen. Det var vid denna punkt jag kände att, the botten is nådd! antingen tar jag och gör ett sista försök att vända denna helvetesspiral eller så störtdyker jag likt en vilsen Vergilius till den otäckaste av avgrunder. Tack vare mina vänner from the P-room sitter jag återigen bakom tangentbordet med någotsånärt klara tankar. Tack ska ni ha, och tack ska alla ni andra ha som på något sätt visat omtanke. Ni är beviset på att livet inte alltid är ett helvete.

Med vänliga hälsningar

Johan Vall

Att måla en Livingstone-logga är väl ingen konst?

onsdag, maj 27th, 2009

Ett av de bästa sätten att marknadsföra ett spex är att måla spexets feta logotyp på ett fett vitt tygstycke, som man sedan kan hänga upp på någon välbesökt del av campus. Och det kan väl inte ta så lång tid… eller?


11:16 – direktören har börjat skissa upp bilden med hjälp av OH-apparat. Allt går mycket lättare om man står på ett ben.


11.59 – målandet är i full gång. Det här är klart om nån timma! (Notera pannbandet. En liten, men ack så viktig, detalj som skiljer proffsen från amatörerna.)


12.35 – de stora ytorna är färdiga, men nu upptäcker våra spexare att finliret tar tid. Mycket tid.


16.57 – men efter en massa målande, en mättande måltid, och mer målande börjar konstnärerna nu skönja slutet.


18.14 – färdig! Eller förresten, skulle vi inte göra två stycken?

Meddelande till allmänheten… typ

måndag, maj 25th, 2009

Get the Flash Player to see this content.

Nationalromantik

söndag, maj 24th, 2009

Fatta vilken konstig grej som hände mig ute i skogen. Det var helt sjukt! Det började med att jag filmade mig själv, när jag plötsligt fick se… fast det kan vi ta en annan gång. Nu tänkte jag istället berätta om mina framtidsplaner.

När jag blir stor ska jag skriva texter till nationalromantiska sånger. Varför det? Därför att det måste vara världens enklaste jobb. (Förutom möjligen astronom.) Man kan nämligen skriva i stort sett vad som helst, utan några krav på att texten ska ”kunna förstås” eller ”bilda begripliga meningar”. Huvudsaken att det låter vackert och lite mystiskt, så länge ingen tar och tittar lite närmare på texten. Tror ni mig inte? Titta bara på de här exemplen:

Vi börjar med ”Friseglarens sång”, där K. A. Tavaststjerna ansvarade för texten. Handlingen är något i stil med att segla hem över nattsvarta vatten, men hör på de här raderna:

Stänket som slår över däck och kajuta
väcker mig icke upp till att njuta
färden mot vinden
färden mot strömmen

Sover friseglaren när han borde stå vid rodret? Hur stor chans har egentligen en sån seglats att lyckas? Konstigt, kan tyckas, men långt ifrån det värsta exemplet. Vi går vidare till ”Island”, där Henrik Möller tonsatte A U Bååths dikt. Dikten handlar inte helt oväntat om Island, och innehåller bland annat följande guldkorn:

Länge du höll med ödet en holmgång,
fick dock ej falla, segra du fick

Hur kan en ö hålla en holmgång med ödet? Vilket öde? Och skulle ön ha fallit, om den bara hade fått det? Vem är det förresten som bestämmer om öar får falla eller segra? Någon slags FN-myndighet?


Herr Heidenstam sitter och funderar på hur man ska kunna dikta så obegripligt som möjligt.

Ni kanske börjar inse vad jag menar, men eftersom man alltid ska ha tre exempel avslutar jag med ”Sverige”, en dikt av Verner von Heidenstam som tonsatts av Wilhelm Stenhammar. Vad sägs om:

Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro,
du land, där våra barn en gång få bo

”Bliv vår strid, vår ro”? Vad är det som gäller? Ska vi slåss eller ska vi ta det lugnt? Texten hade utan tvekan kunnat kortats ner samtidigt som den hade blivit betydligt klarare. Men Heidenstam fick Nobelpris, och ingen lyssnar på mig. Hmpf.

The Spex Blogg Project

fredag, maj 22nd, 2009

I maj 2009 försvann en spexbloggare i skogarna runt Porsön när han sökte efter sina försvunna bloggkollegor. 47 minuter senare fann man minneskortet till hans kamera. Vi presenterar här de sista kända bilderna på Tomas:

Första glimten av Augustus 2010!

fredag, maj 22nd, 2009

Som alla väl vet vid det här laget valdes Sandra Berg i tisdags till direktör för Augustus 2010! Spexbloggen gratulerar självklart Sandra till det ärofyllda uppdraget. I ett exklusivt samarbete med den nya direktören kan vi nu presentera teasern för det kommande spexet. Klicka på de snygga dalkullorna och njut!

Besök lulespexet.com om du vill veta mer om grupperna. Vill du söka nästa års spex så gå in på lulespexets föreningssida, och klicka på ”Sök spexet”.

Sista föreställnings-festen, del 3

onsdag, maj 20th, 2009

Den episka avslutningen.

Maja hade författat en dikt om/till hela uppsättningen. Inte nog med att den var fyndigt rimmad och underbart rolig, hon hade även lyckate få med precis alla grupper! När manusgruppen 2008 författade texten till det årets trappsång skrev vi om spexet, och misslyckades fatalt med att nämna alla grupperna. Och inte blev texten särskilt rolig heller… men nog om oss. Majas betyg blir: fem rimlexikon av fem möjliga!

Joel berättade om hur man kan identifiera de olika stadierna av berusning. Mycket tänkvärt. Jag utgår från att det låg många timmars intervjuande bakom det här gycklet, för inte kan det väl vara frågan om självstudier? Betyg: fem av fem promille!

Episkt!

(Den här bilden har inget med festen att göra, men förhoppningsvis kan den göra det lättare för läsarna att ta sig igenom textmassorna.)

Och slutligen så ställde sig ett gäng män som inte var iklädda frack på scenen och började sjunga. Men – de lät publiken få välja låt! Går det att bli mer spontan och crazy än så?! (Det var en retorisk fråga, svaret är självklart nej.) Betyg: fem av fem stämgafflar!

Sista föreställnings-festen, del 2

måndag, maj 18th, 2009

Berättelsen om den legendariska festen fortsätter, men avslutas inte, i detta inlägg.

Manusgruppen fortsatte sin episka kamp mot resten av uppsättningen. Efter att ha försökt blidka Army of lovers… förlåt, Army of dekors ledare Haddock med några offergåvor var det dags för batalj, manus vs dekor: bygg det högsta tornet!

Återigen visade det sig att årets uppsättning har rätt folk på rätt plats, och dekorgruppen tog hem en klar seger. Men ingen skugga ska för det falla på manusgruppen; de var ju trots allt bara två. Och det finns ju alltid fler grupper att utmana… hursomhelst, betyget blir fem ”Best of ‘Äntligen Hemma'”-DVD:er av fem möjliga.

Styrelsen tog tillfället i akt att dela ut hedersutmärkelsen tofsen till ingen mindre än Fucking Gimbergsson! Mycket välförtjänt, då killen tillbringade turnén med att spela i orkestern på dagarna, och köra buss på nätterna. Betyget blir fem Gert Fylking som skriker ”Äntligen!” av fem möjliga.

Sista föreställnings-festen, del 1

söndag, maj 17th, 2009

Så var sista föreställningen för våren avklarad, och så även den traditionella efterföljande festen. För er som inte var där (eller var där, men inte minns något) vill spexbloggen prersentera en sammanfattning av alla gycklen. Eftersom gycklen var så många och så bra rymdes inte alla i ett enda inlägg, så det får bli ännu en följetong här på spexbloggen. Nåväl, vi kastar oss rätt in i del 1:

Johan och Tomas presenterade en nedbantad version av Karl XII. Gycklet var kraftigt inspirerat av ett liknande gyckel förra året som i sin tur var kraftigt inspirerat av ett liknande gyckel för jättejättelänge sen. Gycklet inkluderade såväl pyroteknik som fabulösa Fabilus-skrik. Omstarten blev passande nog en förkortad version av förra årets förkortade version av Jeanne d’Arc. Vi fick även en andra omstart, där vi presenterade en förkortad version av Wasaspexet ”Guldruschen”. För er som såg gycklet kan det här vara svårt att tro, men den andra omstarten var faktiskt helt improviserad. Betyg: Fem av fem hästhuvuden!

Regissörer, koreograf, och sångansvarig, även kallade The leaders, berättade med en sång en massa personliga detaljer om ensemblen som vi inte visste om att vi ville veta. Betyg: Fem av fem skvallertidningar! Och festdeltagarna skulle inte behöva vänta länge på mer skönsång…

Det var nästan så man kunde tro att Shotsakademien cosmopolitan var en kvinnlig motsvarighet till Snapsakademien. Vi som njöt av sången kunde bara tänka: ”vilken snygg stämsång!” och ”Hur många låtar har de egentligen förberett?”. Pikningarna mot Snapsakademien var för det mesta mer träffsäkra än man vill erkänna, men undertecknad måste få framhålla att han alltid sjunger rätt låt. Tonerna kanske blir lite fel ibland, men låten är alltid rätt. Hursomhelst, betyget blir: Fem av fem sångkronor!

Nämen hoppsan…

fredag, maj 15th, 2009

Tryckfelsnisse

Är det roligt att flyga Concorde?

(Från www.dn.se)

Best. Gyckel. Ever.

måndag, maj 11th, 2009

Månaden var maj 2002, platsen Örebro, och tillställningen var avslutningsmiddagen på Spex-sm. Alla de deltagande spexen gjorde under middagen ett gyckel var, och så gott som alla övriga spex valde att sjunga en egenskriven jättespexig text till någon befintlig låt. Lite roligt, visst, men ganske förutsägbart när det fjärde eller femte spexet i ordningen gick upp.

När det sedan var Lulespexets tur förvarnade jag mina bordsgrannar om att vi nog skulle ha ett lite annorlunda gyckel. Jag visste inte exakt vad det skulle innehålla, men jag visste att det var de mest utflippande gycklarna i Lulespexet, med Alexander i spetsen, som stod för planeringen.

Gycklet började med att Johannes rusade över scenen samtidigt som han vrålade GLORIA! GLORIA! Sedan satte han igång Gloria Gaynors version av I will survive, och Lulespexarna på scenen inledde någon slags improviserad dans. Det som gjorde dansen speciell var att varje person hade fäst ett mjölkpaket på en plaststav, och försökte dricka så mycket mjölk som möjligt under dansen. (Ja, de fick skura upp efteråt.)

Man kan känna igen Markus och Jaxell på bilden.

När musiken, dansen, och mjölken var slut nådde gycklet sin naturliga slutpunkt, och mina bordsgrannars hakor var alla i bordsnivå. De såg ut ungefär som ett gäng bortglömda urinvånare i Borneos regnskogar som för första gången sett ett jetplan. Senare på kvällen vann vi visst något slags pris för bästa spex, men det spelade mindre roll. Vi hade redan sagt allt som behövde sägas med vårt gyckel.

Text: Spexbloggen
Bild: Hittad på nätet för länge sen, minns tyvärr inte var.

Cellofan

fredag, maj 8th, 2009

Kom, sätt dig ner, ta och lyssna ett tag
på en dråplig historia som skedde en dag
Det handlar om en man som var med i ett spex
Han var direktör, och blev aldrig perplex.

Det enda som var större än mannens visioner
var samme persons rekordambitioner.
”Att vara direktör är rena semestern!”
Lösningen blev: ”jag söker orkestern!”

Sagt och gjort, direktörn börja spela
på sin cello, ni vet, en typ jättestor fela.
Snart var det dags för en stor audition
och allting var klart för en fet prestation.

Men då dagen var inne slog olyckan till –
och nej, det var inte en elak bacill.
Stackarn blev snuvad på orkesterbiljetten
När cellostorleken hade minskat i tvätten!

En man och hans cello

Kekkes gangstaskola

torsdag, maj 7th, 2009

Det finns tuffingar och så finns det tuffingar. Här följer Kekkes bästa tips för att bli den ultimata gangstern:

  1. Klä dig i den obligatoriska fracken.
  2. Vänd studentmössan bak och fram. (Fight the system!)
  3. Lyssna på Snapsakademien eller nån annan missanpassad musik.
  4. Acceptera att du egentligen är en finfin kille.

Are you talking to me?

En sofistikerad man

tisdag, maj 5th, 2009

(Väldigt inspirerad av Hugh Laurie)

Jag är en sofistikerad man,
med sofistikerad stil,
jag kör gatan fram i en sofistikerad bil
Men när jag ser dig
blir jag helt tafatt
Ja när jag ser dig
då säger hjärnan godnatt

Jag har en sofistikerad hand
och en sofistikerad fot
men vad spelar det för roll när man blir en idiot?
När jag ser dig
då har jag ingen koll
När jag ser dig
då går mitt IQ mot noll

När du står där och är så söt
då börjar jag att dregla så att skjortan blir blöt
Och när du frågar mig ”vad tänker du på?”
så kan jag bara svara… ”eehhh…”

Jag är en sofistikerad man,
med sofistikerad stil,
på morgonen så äter jag sofistikerad fil
Men när jag ser dig
då blir jag helt förstörd
Ja när jag ser dig
blir jag en dreglande nörd

Valles gangstaskola

måndag, maj 4th, 2009

För att vara en riktigt tuffing måste man tänka på några saker. Det är dessa saker som gör skillnaden, från att vara en finfin kille till att bli en riktig gangster. Här följer mina bästa tips:

  1. Klä dig i den obligatoriska huvtröjan
  2. Gör elaka tecken med handen (stora händer förhöjer effekten)
  3. Lyssna på EKG eller nån annan missanpassad musik
  4. Vägra att erkänna att man innerst inne är ganska snäll

Nu är det bara att gå hem och öva…

Turné del 2

söndag, maj 3rd, 2009

Till slut tog sig trots allt ett tilltufsat turnégäng fram till Stockholm, där Karl XII väntade tillsammans med vissa marktrupper. Nu var det dags att visa stockholmsspexarna vad vi kunde, och det gjorde vi.

Stockholmsföreställning

Men en Lulespexturné är ju så mycket mer än så, utöver föreställningen han vi vimsa runt i Stockholm en hel del. Vi besökte en park, en gammal stad, och ett museum med stora kanoner. Det spexigaste som hände var nog när vi upptäckte att kanonerna inte bara var brukbara, de var till och med laddade! Plutonens ljus Erik blev minst sagt förvånad, men det var inget mot hur förvånade invånarna i det närliggande bostadshuset blev.

PANG!

På kvällen besökte vi typ världens högsta torn. Från det tornet såg man ända bort till Globen, det kändes som taket på jorden. Därefter besudlades turnébussen med spexianer på sovhumör och vår Volvo 8700 kunde som ett tyst råmande vilddjur plöja genom aprilnatten. Ett gäng yrvakna yrväder med bortdomnade bakdelar landade till sist i norra Sveriges 3:e största metropol, efter Pite och Surlule då. Sagateaterns klaustrofobiska loger med obefintlig ventilation fick till och med veteraner från en Vikingasagas episka Umeåturné att känna nostalgi.

En massa tjejer

Sedan var det dags för ännu en föreställning, ännu en nedpackning av all dekor, och ännu en fest som började någon gång vid midnatt. Lulespexare med tveksam festfaktor tog den tidiga bussen till sovstället, de med hög festfaktor tog den sena bussen, och vissa festar väl fortfarande.

Höjdpunkter från turnén:

  • Älgbrölsburkarna i Kaknästornets souvenirbutik
  • Reaktionen från expediten när vi hade lekt med ovan nämnda burkar ett bra tag
  • Stockholmsnissen som visste allt om Kalle 12 men trodde mer på sina egna teorier
  • Tjejerna och killarna i MESK

Text: Spexbloggen
Bild: Spexbloggen

Paltschwiimen for peace

lördag, maj 2nd, 2009

Jag har just intagit min middag bestående av inte mindre än tre paltar, visserligen industripalt, dock industripalt av finaste slag; Strömlidas! namm nam.

PS. Det är inte mannen som ätit palt nyss som tagit bilden.

Nu ska jag ta mig en liten lur…

…peace