Archive for juni, 2010

Skötselråd för medelstor manusgrupp

tisdag, juni 22nd, 2010

För att en manusgrupp ska producera ett bra resultat är det viktigt att man sköter den på rätt sätt.

Manus.Foto: Richard Alm, PR 2010

Den typiska manusgruppen trivs bäst i normal rumstemperatur. Den kan tåla kallare miljöer ett litet tag, men exponeras gruppen för minusgrader under en längre tid riskerar den att drabbas av rimfrost.

Best. Toastning. Ever.

onsdag, juni 16th, 2010

Vi har tidigare korat ”best.gyckel.ever.” Nu har det blivit dags för att kora ”best.toastning.ever.”

Månaden var september 2005, platsen gamla kårhuset, och tillställningen var den allra sista välkomstmiddagen. Deltagarna på middagen var ett tvärsnitt ur Luleå Studentkårs nollor samt diverse hangarounds som phösare, överphösare och generaler.

Givakt

När det festsugna kom in i lokalen möttes de av en frackkille i givakt på scenen, inte en rörelse. Efter cirka 5 minuter kom en annan frackkille och avlöste den första. Detta förfarande påggick ett tag tills de istället för att avlösa varandra ställde sig jämte. Tillslut hade alla fem frackklädda toastar intagit scenen och festen kunde börja.

Step

Och som grabbarna satte igång. Som sig bör presenterade de varmrätten varpå Peter svepte minst tre fulla glas vin bara för att försäkra publiken om att det var prima vara. Därefter följde gyckel på gyckel, och det var inte middagsgästerna som gycklade utan toastarna. Till exempel bjöds publiken på ett steppnummer som skulle göra självaste Michael Flatley avundsjukt, efter det så breakdansade Erik till de andra grabbarnas beatboxande.

Breakdance

Magiskt i det här sammanhanget är nästan för blygsamma ordalag. Att denna fantastiska toastning sedan totalt överskuggade undertecknads gyckel ”Leifur Leif” kan nog undertecknad leva med, för riktiga halleluja moments är man inte direkt bortskämd med.

Text och bild: Valle

Send in the clowns

tisdag, juni 15th, 2010

Cirkus.Cirkus den 15 juni? Nej, exakt den 15 juni!

Cirkusen är i stan! Fast jag förstår inte varför de slår upp tältet i en borg på en bergstopp, när Clint Eastwood kan väntas anfalla när som helst?

Rir, é divertido!

söndag, juni 13th, 2010

Som alla vet är spexbloggen mycket populär i Brasilien. Därför är vi stolta över att, som en hyllning till våra brasilianska läsare, kunna presentera ett klassiskt Lulespexskämt – på portugisiska!

Brasilien.Spexbloggen är sjukt stor i Porto Alegre. Eller förlåt, jag menar förstås ”muito doente, em Porto Alegre”

Q: Qual é o porteiro de Michael Collins como pode ser bebido
para krogkön?

Resposta: Olá, dê uma volta em torno do bloco para!

Skönheten och Odjuret -en recension

lördag, juni 12th, 2010

Det är ont om bra spex i Norrland så när Umespexarna slår upp portarna för sitt spektakel, Skönheten och Odjuret, är Spexbloggens utsände givetvis på plats.

Efter att ha sett ett par Umespex genom åren var förväntningarna självklart högt uppskruvade. Umespex kommer man ofta ihåg för de fina kulisserna, de fantastiska sånginsatserna och den fullständigt skamlösa dialogen. Årets spex var inget undantag.

Gabrielle med beundrare

Spexet inledes med diverse putslustiga reklamfilmer, och visst kände man igen sig, trots att det står LTU på undertecknads hatt. De flesta filmerna finns att hitta här -> FILM.

Tiddelidi och tiddelikvällsvard
Detta är er berättare, er ödmjuka Bard
Tillåt mig att presentera
Mig själv… Med Flera…

Den ständiga sanningssägaren, mannen med lutan, kunde äntligen kväda igång berättelsen på äkta lulespexavis, på RIM!

Gärda

Berättelsen ligger i gränslandet mellan klassisk saga och tvättäkta tvålopera, det vill säga kärleksbekymmer långt innan ”it’s complicated” hunnit bilda normen för kärleksbekymmer. Som skönheten ser vi den världsvane balkongcharmören och übersnyggingen Bengt. Hanns jakt på fruntimmer leder honom tillslut till världens sötnosigaste odjur Gärda. Trots ideliga käppar i hjulen och egna käpphästar får de tillslut varandra, jättegulligt.

Gulligt värre

Intrigen blir emellanåt snårig på äkta spexavis, och ibland kan man undra vart dom ”får” allt ifrån. Första akten är nog den längsta akt jag upplevt, 2:13, och klockan har tickat iväg närmare 4 timmar innan spexet är slut. Sjukt långt men inte segt, visst hade man kunnat korta av vissa scener eller skrotat dom helt men publiken skrattar ju… och studenter vill ju ha valuta för studiebidraget så…

Bengt med springare

Som alla tidigare Umespex är även detta en musikalisk höjdare, den ovanligt lilla orkestern må va klädda i badrock men de spelar verkligen good rock. Sången är överlag bra, bitvis fantastisk och så har vi kvintetten, my god! Man känner först rysningarna sprida sig längs sina håriga lemmar och sen börjar man känna ett våldsamt behov av att springa upp på scenen och fria till varenda en av tjejerna, wow.

Kvintetten

Hur som helst, har ni möjlighet att se ett Umespex, gör det! Mer underhållning får man inte för 100 bagis och dom fyra timmarna spex är väl värda sex timmar i bil.

Betyg:

Betyg

Text: Valle
Bild: David Sandén

Direktören avslöjar ganska mycket!

torsdag, juni 10th, 2010

Knappt hade Johan ”Kekke” Albihn hunnit bli vald till direktör för nästa års spex innan han ställdes inför den första utmaningen: spexbloggens intervju. Varsågoda!

Kekke.Kekke – det naturliga valet. Men har han rent mjöl i påsen?

När jag var liten ville jag bli:

En lönnfet ängel med pudelrockarfrisyr och en grav släng av kleptomani… sen blev jag större och började tänka realistiskt.

Första spexet jag såg var:

Jakten på Doktor Livingstone, nolleföreställningen när vattenfallet föll extra hårt.

Om jag vore en maträtt skulle jag vara:

Någonting med bacon, världens bästa krydda!

Du måste sätta upp ett spex baserat på antingen högertrafikomläggningen 1967 eller kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979. Vad väljer du, och varför?

Harrisburg såklart, typiskt dåligt gränssnitt!

Vad är det bästa turnéknepet för att överleva en tur med finlandsfärjan?

Hänga med Tore hela kvällen, den mannen kan knepet med varannan Cola, och sedan passa på att sova några minuter ståendes i kön av färjan för att orka vandringen till bussen.

Beskriv din värsta spexmardröm!

Den värsta jag haft eller den värsta jag skulle kunna ha? I båda fallen innefattas elaka clowner, trehjulingar och att jag blir lämnad ensam på scen under premiären.

Blir det ett spex nästa år också eller?

Går det inte lika bra med zelleri?

***

Tydligen är humor för Kekke synonymt med Sven Melander och Åke Cato, och hur skulle något kunna gå fel med sådana influenser? Och att vara rädd för clowner är absolut inget att skämmas för, jag menar, vem är inte det?

En clown.Bu!

Att vara som Carlsson

onsdag, juni 9th, 2010

Eller: Att vara cool 2

Sedan tidigare inlägg om att vara vad man over there kallar för att vara cool så har två av Spexbloggens reportrar gått undercover över en lunch och gått i s.k. CoolSchool för att lära sig den rätt ”cool-posen”.
Här följer därmed tre enkla steg för att öka din egen coolfaktor till över 100-sträcket:

1. Sitt som att du besöker Hemlighuset.

2. Peka på knäna.

3. Kisa med ögonen* och uttala den välkända gangsta-vokalen (♦), [:Yo].

Carlsson demonstrerar:

Just Do It!

*Vid bärande av solglasögon kan det tredje stegets första del tyckas onödig, men den är ytterst vital för den lyckade posen och bör därför genomföras.

Humor i vardagen

tisdag, juni 8th, 2010

Håller man bara ögonen öppna kan man hitta humor nästan varsomhelst. Till exempel bland en blomsteraffärs specialerbjudanden.

En rabattrabatt.Ordvitsar – den allra finaste sortens humor.