Ode till en vän

Min hyllning till vännen som hjälpte mig igenom åren i manusgruppen.

Melodi: ”Du måste finnas”

Ni vet, såhär är det, jag kan inte rimma
Tanken den låser sig, hjärnan känns stel
Det spelar ingen roll att jag försökt i… sextio minuter
Allting blir bara kasst, allting blir bara fel

Men då finns du där, som räddar’n i nöden
Du som gör mörkaste natten till ljusaste dag
Du som är skillnaden mellan livet och döden
Du är ett rimlexikon ifrån ICA:s förlag

Jag måste rimma, jag måste, och rimmen de får jag av dig
Utan dig är jag ett fiasko som inte kan nånting
Jag måste rimma, jag måste, du får aldrig överge mig
För jag skriver så kasst, och alla mina rim får fel betoning

3 Responses to “Ode till en vän”

  1. Valle skriver:

    Spela in!

    -Tomas! *klapp* *klapp* *klapp* -Tomas! *klapp* *klapp* *klapp* -Tomas! *klapp* *klapp* *klapp* -Tomas! *klapp* *klapp* *klapp*

  2. Valle skriver:

    Ode till en annan vän…

    Jag saknar dig, min ende vän
    Jag önskar jag hade dig kvar här än
    Ser dig framför mig
    Hur du anför dig
    Böljar, skummar – Pilsnerdrömmar
    Skummet gungar – Ejderungar
    O, vad jag saknar min öl
    O, vad jag saknar min öl

  3. Susanne skriver:

    Jag ser fram emot ett fantastiskt framförande på en fest i framtiden… Kanske som duett? eller kvartett?